dansa fastän hjärtat brister

Det har bosatt sig en fin känsla i min mage. En fin känsla och några fjärilar. Det känns riktigt bra det här. Vet inte vad som hänt med Mr X, men jag tror att han är fast på kroken nu. Vi har under midsommarhelgen smsat i princip konstant. Konstant i tre dygn, inte illa. Inklusive idag på jobbet. Haha. Vi sitter bara några meter ifrån varann, ändå är sms så vi konverserar. Inga misstankar från något håll.

Förra veckan kollade vi på film och han sov här. Det var riktigt mys. Vi gjorde ett försök att prata om oss, om vad vi är. Det gick inte alls bra. Vi satt bara och sa "Jag vet inte, nä jag vet inte" som ett mantra. Haha. Vi får nog göra ett nytt försök, för nu känns det som sagt som att det börjar hända grejer. Kanske är tur att det snart är semester, så behöver inte jobbarkompisarna få veta något riktigt än.

Men jag mår bra och det känns bra! Vill ju såklart bara berätta för alla om mina fjärilar och den fina känslan, men det får vänta lite till.

Ett par kompisar till mig firar idag tio år tillsammans. Tio år! Det är ju sjukt länge alltså! Det längsta jag varit tillsammans med någon är knappt fyra år. Jag undrar om jag någonsin kommer stå ut med en och samma person så länge som tio år. Jag hoppas och förutsätter det, men är innerst inne väldigt tveksam. Vet inte om det beror på att jag ännu inte träffat den där personen som det känns så rätt med. Jag intalar mig själv det i alla fall. Kan ju, medan jag ändå håller på att intala mig själv sådana saker, även intala mig själv att det är Mr X som är den där rätte. Det bestämde jag nu.

Hur det går med honom? Jodå. Hyfsat får man väl ändå säga. Vi har väl egentligen inte kommit framåt i vårt icke-förhållande egentligen. Men vi har kontakt och var på någon slags dejt häromdagen. Jag vågar knappt föreslå att vi ska ses för att jag är rädd att skrämma honom och dejten var på mitt initiativ, så nu ligger bollen hos honom. Vi får väl se hur det går. Jag avskyr att inte kunna styra upp som jag vill! Men det är väl något jag får jobba på antar jag...

Imorgon åker jag iväg en sväng och dessutom är det långledigt, så träffa Mr X blir inte förrän om en vecka. Suck så segt. Jag skickade i alla fall iväg det där sms:et igår och vi gick en sväng på stan idag. Jag fick pussa på honom lite innan vi sa hej då dessutom. Det var bra. Sen har vi pratat i telefon typ en timma också. Han trodde och tyckte att han kanske var lite konstig när vi skulle säga hej då. Det blev lite stelt, men inget konstigt förutom det. Men i vilket fall så ringde han och bad om ursäkt och trodde att han hade gjort bort sig. Bra bra att han är lite orolig över det. Bra att han inte tar mig för givet. Japp.

Jag brukar vara ganska så bra på att flörta och styra upp när det gäller då man träffat någon ny. Men med Mr X är det så jävla svårt. Även om jag som sagt fått bekräftat att han tycker om mig, och nu även att han tydligen vill vara med mig, så vet jag inte vad jag ska göra. Hade det varit vem som helst annars hade jag bara skickat iväg ett sms och styrt upp en dejt. Hur lätt som helst. Men nu är jag bara så himla rädd att jag ska pressa honom, kväva honom, gå för fort fram. Igen. Jag är så rädd att han ska såra mig. Igen. Att han ska säga att nä, det här fungerar inte för mig. Igen.

Så nu vet jag inte vad jag ska göra riktigt. Jag vill bara skicka iväg ett halvkaxigt sms där jag förklarar att jag tycker vi ska ses imorgon, efter jobbet. Men jag vågar inte. Samtidigt kan jag ju inte sitta här och vänta på bättre tider heller. Dels för att jag inte bara kan det och dels för att det inte är jag. Jag måste ju faktiskt kunna vara mig själv, utan att kväva och pressa.

Funderar... Det är ju trots allt han som hört av sig de senaste dagarna... Fan jag hatar sådana här spel fram och tillbaka, jag gillar raka besked - inga konstigheter! Orka hålla på!

Suck.

Var iväg med jobbet idag. Under eftermiddagen hamnade jag jämte Mr X. Och jag hade mycket svårt att koncentrera mig på det jag skulle, för det enda jag kunde tänka på var att hindra min hand från att hamna på hans knä. Det hade varit ack så mycket trevligare än att hålla den i mitt eget kan jag lova. Och så logiskt det hade varit. Men nä, det får vänta lite, åtminstone när vi är bland folk. Jag ska åka bort på onsdag och kommer hem på måndag, så jag hoppas att jag skulle kunna pussa på honom lite imorgon för att stilla min abstinens lite... Vi får se hur det går.

Igår vankades det fest med några av jobbarkompisarna. Däribland Mr X. En mycket trevlig kväll som avslutades med att Mr X sov här. Mys hela natten och hela dagen idag.

Det känns bra. Mycket bra.

Idag rasslade det in 2000 riksdaler på mitt konto. Tack till exet för det! Det lönade sig att bråka lite om pengarna kan jag ju sammanfatta det hela med. Det blev dessutom inte ett så stort bråk som jag först hade trott. Nästa vecka kommer vi behöva träffas i ett helt annat sammanhang, jag kan tänka mig att allt runtomkring kommer frysa till is ungefär.

Men vad gör det, nu är vi färdiga med varandra. För gott.

Det svänger tydligen fort här för mig, inombords alltså. Fick ju en fin bekräftelse av Mr X i lördags, men nu känner jag att reserverna börjar tryta. Jag skulle behöva en ny påfyllning. Jag som kände mig så lugn och fin häromdagen, så börjar jag hispa igen enbart för att han inte skickar något sms på en dag. Haha. Fy fan vad löjligt det låter när jag ser det såhär svart på vitt. Jag får nog skärpa till mig lite kanske.

Efter helgens bravader och det lilla fyllesamtalet som jag och Mr X hade så känner jag mig ganska lugn. Efter att ha hispat och undrat och funderat i flera månader så kan jag faktiskt känna mig lugn, som sagt. Det räckte att få bekräftat att han inte helt tappat alla känslor för mig, utan att de faktiskt var kvar i princip samma utsträckning. Skönt att veta att loppet inte är kört. Skönt att veta att han tycker om mig. Skönt att känna honom hålla om mig.

Det blev inget mer allvarligt snack igår, men vi smsade i princip hela dagen. Idag på jobbet har det varit som vanligt. Eller kanske till och med lite bättre än vanligt. Lite mer avslappnat, faktiskt. Konstigt nog. Bra bra.

Jag klarade mig utan bryt igår. Det blev en ganska spännande kväll, det måste jag säga. För mycket alkohol, givetvis... På grund av, eller tack vare, det tog jag i Mr X och sa att jag tyckte att vi borde prata. Jag frågade honom vad han tycker om mig egentligen och vad han vill, eftersom han håller på som han gör. Jag sa till honom att jag tycker om honom och att det gör ont i mig att se honom på jobbet varje dag, att jag söker nya jobb på grund av honom och att jag är allmänt förvirrad över vad han håller på med.

Han gjorde klart för mig att han tycker om mig också men att han är rädd för att han ska såra mig igen. Och det tro fan att jag är rädd för också! Men vad skönt det kändes att få höra att han faktiskt fortfarande tycker om mig, då har jag ju inte gått runt och inbillat mig det i alla fall. Sedan kan jag ju tycka att han är en fegis som inte vågar ge oss en chans. Även om jag också är rädd. Såklart. Men om vi nu tycker om varandra så tycker jag att vi borde prova. Sen kysstes vi också. Och höll om varandra och det var mys. Jag har saknat honom så! Sedan var det dessvärre en taxi som väntade på mig. Jag tyckte han skulle följa med mig hem, men det tackade han nej till, vänligt men bestämt. Det var bra kan jag känna såhär med facit i hand :)

Vi skulle höras idag tyckte han, vilket nog var klokt för vi var inte speciellt nyktra någon av oss. Vi har smsat i princip hela dagen. Får se om vi hörs på telefon sedan, eller om smsandet är den enda konversation vi kommer ha idag.

Annars ses vi ju på jobbet imorgon... Kan ju bli spännande att se hur det blir.

Sexdrömmar är ju oftast trevligt, eller hur? Men ibland händer ju att man drömmer om någon som man känner och då kan det för mig kännas så jävla pinsamt när man träffar den här personen. Som att han/hon och alla runtomkring vet precis vad som "hänt" under natten.

Så var det för mig i natt. Jag drömde om en kompis pojkvän. Att vi hånglade och började nog klä av varandra också. Längre än så hann vi dock inte för då kom min kompis tillbaka från varhonnuhadevarit. Den här personen kommer jag troligen träffa på under veckan. Jag hoppas att jag inte blir alldeles för generad ^^

Det är lite trist va att jag inte lägger in några bilder? Vet inte vad jag ska ha bara. Tycker det är tråkigt att googla och sno bilder, men jag tar inte så mycket bilder med mobilen eller kamera heller för den delen. Jag får fundera lite på detta. Jag gillar själv inte att läsa bloggar utan bilder, det är tråkigt ^^,

Imorgon väntar fest med hos jobbarkompisen och hennes sambo. Det är många från jobbet som ska med, bland annat Mr X. Såklart. Jag är lite nervös för hur detta kommer att gå, med tanke på mitt lilla bryt förra helgen. Samtidigt känner jag mig också förväntansfull. För de senaste dagarna/veckorna har han verkat smälta lite, som att han är lite mer kontaktsökande än vanligt, pratar lite mer med mig än vanligt och hör av sig lite oftare. Inte vet jag vad det står för, men det har ju såklart (över-)analyserats till leda...

Det som är allra tråkigast med att det blev som det blev mellan oss är att vi ju faktiskt har haft bra kontakt och blivit vänner, men nu går det ju inte att vara annat än kollegor. Att prata privata saker eller att bete sig på ett "privat" sätt, eller hur man ska beskriva det, har inte gått. Stelt och märkligt och bara skitkonstigt är det. Men nu får vi ju umgås utanför jobbet, det kan aldrig vara fel. Så länge jag inte får ett bryt, vill säga. Men nej, jag vägrar! Jag ska ha jävligt kul och försöka att inte bry mig allt för mycket om honom! Risken finns för övrigt också att jag får bryt på hon som jag misstänker (= är nästan helt säker på) är intresserad av honom...

Only time will tell...