så blir allt sådär svårt igen

igår var allt så enkelt. jag kände mig stark. som att jag hade bestämt mig. du ska inte få ödsla min tid och energi längre, du är inte värd det. jag vill hellre använda den till något annat, någon annan, något bättre.

men så kommer jag till jobbet idag. försöker att inte titta på dig, för när jag gör det så vet jag att det är kört. och det går bra. mission: ignore fortsätter.

ända till du pratar med mig. vad gör man då? låtsas inte höra? nej det går ju inte, det vore konstigt. och otrevligt. och alla runtomkring skulle undra vad jag pysslar med. så tittar du på mig, ler åt mig.

så blir allt sådär svårt igen. satan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0